Cursum perficio.

Man blir fan i mig riktigt jävla deprimerad när man går från en lön på 18000 kronor, till försäkringskassans ersättning på 2500 kronor. Jag kan ju för fan inte köpa nånting. Har inte ens råd att köpa en skinnjacka för 600 och nytt puder och mascara denna månaden, för då har jag inga pengar kvar resten av månaden till t.ex. mat och bensin.
Såååå jag måste alltså välja mellan en billig skinnjacka (och jag vill verkligen verkligen ha en skinnjacka), som är den enda jag kommer ha råd med så länge jag är arbetslös, eller se förjävlig ut i ansiktet resten av månaden.... för jag är inte fager utan smink.

Är så jävla trött på allt just nu, och trött på att det aldrig finns några jobb.. Bara jävla inringningsjobb så man aldrig vet vad man kommer tjäna och aldrig kan planera nått. Istället så kommer jag gå arbetslös enda till sommaren kommer igång, och sen kommer jag få jobba hela förbannade sommaren och inte kunna göra något iallafall, fast jag har pengar. Och till nästa vinter när man bara vill jobba eftersom det inte finns nått annat att göra, så kommer jag sitta i mitt jävla kök med 2500 kronor igen.
Sverige är piss och skit.
Ska flytta till ett varmt land där det alltid är sommar och pengar inte är lika viktigt!